LillaRu - This is me! -

ja det börjar bli tungt. Inatt har jag inte sovit mkt, det bränner så fort jag rör på mig och de små i magen kivas när de inte är nöjda med hur jag ligger. Jag satsade på rejäl vila idag. Film, bok och slösurfat på nätet. Tänkte därför att jag på em kunde gå och hämta barnen. Hur det än är så är det ju bra att försöka röra på sig TROTS foglossning. Sammalagt rör det sig om 400 meter så ingen entimmespromenad direkt. Men hjälp det var inget vidare...dessutom har jag en 3åring som testar allt hon kan och absolut inte ska följa med sin mamma hem utan springer och gömmer sig. Det börjar bli pinsamt att hennes fröknar få tala henne tillrätta och följa henne till mig. Jag menar, jag jobbar inom detta men min fysik gör att jag inte kan markera för henne på samma sätt. Det hjälper ju inte att skälla, gapa eller hota. Hon blir superglad om jag säger att hon får vara kvar istället.
Lösningen? Jaa om det nu är en lösning så får mannen hämta henne hädanefter. Jag vill ju korta ned dagarna för henne men det fiunkar inte. Eventuellt ska jag se om det är lättare att lämna henne på morgonen för då kan hon äta frukost hemma med mig och sedan leka en stund hemma innan jag lämnar henne på fsk. Då blir det ändå inte hela dagar.
Det dåliga samvetet har redan kickat in såklart och jag har nog dåligt samvete för det mesta. Framförallt att jag är sjukskriven, att jag faktiskt känner att jag inte klarar jobba, att jag är trött, att mitt humör pendlar och att jag inte sköter mig. MEN trots detta negativa inlägg så är jag så glad, tacksam och ödmjuk för vad som finna inne i mig. Vad som väntar framför oss. Bebisarna ska bara hålla sig på plats iaf i 10 veckor till.

Deesutom är jag uttråkad! Jag saknar det sociala man får på jobbet. Lite ensammen blir man av att vara sjukskriven och gravid om ingen annan i ens krets är det. Någon har jag ju men den stackaren kan ju inte underhålla mig hela tiden ;-)
nej nu tar jag tidig läggning och hoppas på mer sömn inatt!
Hej på er!