Ja det har varit och hänt en del sedan sist. För lite mer än en vecka sedan så började Tingeling plötsligt återigen parat om att flytta. Hon vill flytta tillbaka till vårt röda hus (lägenheten) och tillbaka tills in förskola. Det var roligare där säger hon. Jag försökte inte pressa henne men började ställa frågor och då berättade hon att hon leker mycket själv på sin förskola. Jag påpekade att man ska fråga o man får vara med eller prata med en fröken. Men det gör jag men då säger de nej fick jag till svar. På kvällen ville hon sova med taklampan tänd...på fredagsmorgonen fick hon plötsligt jätteont i magen. Jag fick ringa hit min mamma eftersom dte verkade allvarligt, hon grät och låg i sin säng och jag blev superorolig. Efter en bra stund så kommer det: - Mamma du får nog ringa förskolan och säga att jag inte kan komma idag! En aning ställd så berättade jag att vi skulle vara hemma idag (har varit föräldrarledig på fredagar denna terminen) och en stund senare så släppte magvärken! Då ringde jag förskolan och frågade om det hänt något? Det hade varit bråk med en kompis och en del annat...och de har sett att hon ibland varit en del ensam. Hon har svårt att fråga om hon får vara med. JAg svarade att det har hon aldrig behövt göra! Mest lekt med pojkar innan! Jag fick ett fulltständigt bryt efter det samtalet. Jag menar här har man ingen som helst kontroll över situationen och ens oro för sitt barn är enorm! Det som kommer hända nu är att vi har fortsatt öppen kommunikation med förskolan och pratar mkt med Tingeling. Förhoppningsvis är detta något som fösvinner efterhand som hon kommer gå mer på förskolan....men klumpen i magen finns på mig!
Sedan lyckas jag bli sjuk! Haft mått konstigt ganska länge och nu sa kroppen ifrån. Jag var yr och snurrig som 17. Förkylning som satt sig på balanssinnet (har haft det en gång tidigare fast 7 ggr värre). När jag väl började känna mig bättre så vaknar jag upp med FEBER! Arrghhh! Jag blir tokig! Så mkt som jag vill förbereda här hemma för advent och så mkt som jag ligegr efter med på jobbet!!!!!
Ikväll ska barnen sova hos mormor och morfar. Förhoppningsvis så är jag tillräckligt pigg imorgon för att få upp adventsljusstakarna. Mannen fåt en hel natts sömn så han pallar jobba nästa vecka (han har tagit barnen om nätterna nu i över en vecka)
Nu vill jag piggna till!
Dagarna flyger fram
mitt bloggande går lite upp och ned nuförtiden. Ibland känner jag att det inte finns något att skriva och ibland har jag hur mkt som helst men för ont för att sitta vid datorn. Prioriteringen är ju barnen och sedan jobb...bloggandet kommer lååångt ned på listan just nu.
JObbveckorna flyger fram! Man hinner inte alltid med. Ifredags åkte jag och barnen till mitt jobb på kalas. Min förskola firade 2 år och då kom två clowner på besök! Tingeling tyckte det var super och pratade om det hela helgen. Älvan blev livrädd (det var väl du Frida kan jag tro ;-)) och var inte alls lika road. Sedan var det dax för tandläkarbesök igen för Tingeling. Hon har fått hål i sin tand och vi tittade på instrumenten som används. jag blev en aning förvånad över att hon har hål eftersom hon fortfarande bara dricker vatten, helst äter choklad inte vanligt godis. Dock fick jag veta att hennes hostmediciner kan vara en bidragande orsak. Och jag vet ju hur många lagningar jag fick göra när jag var liten pga av de jäkla medicinerna. Trist men vad ska man göra?
Igår släppte vi allt och drog till Skåne. Kände att jag behövde komma bort från alla måsten och bara vara. Vi tittade förbi Marita o Andy en stund. Barnen härjade fritt och sedan fortsatte vi till Carina, Olof och lille Edwin. En liten plutt på 2 månader som åt, grymtade och sov. Oj vad tiden går fort! Älvan var i sitt esse och hittade ALLT! Inklusive deras vitrinskåp där hon började plocka ut porslin. Den ungen kan man just nu inte ha med någonstans! Hon klättrar på allt, köksbord, stolar, soffor och i fönster. Snart hänger hon bokstavligen i lampan! Tingeling var inte i närheten av denna aktivitetsnivå som Älvan håller!
Mina händer ja...jag fick ett bryt efter att fått veta att min ortoped skulle vara hemma 3 veckor...jag visste ju att mina testsvar fanns där på bordet framför dem men ja...Det var liksom droppen. Att ha regelbunden värk som man försöker ignorera kombinerat med trötthet ja då kommer tårarna tillslut. Mannen vard en som fick ta avreageringen och han tog det som en man ;-)
MEN men rara ortopedläkare ringde mig faktiskt på fredagseftermiddagen!! Och vi diskuterade ganska länge kring mina problem och testsvaren som var tvetydiga. På hans rekommendation så tackade jag ja till en första operation. Min högerhand kommer att opereras inom 3 månader. Detta innebär en del sjukskrivning vilket jag egentliigen inte vill MEN jag är desperat och i den takt somd et gått utför nu så kommer jag snart att bli sjukskriven ändå eller fördärva mig helt så detta är det bästa. Förhoppningsvis blir jag bra av operationen och då kommer vi att ta vänsterhand med men som sagt en i taget och gärna lite paus emellan så jag får jobba lite! Känner jag mig själv rätt så kommer jag ju ränna på jobbet ändå...kommer bli tolig av att vara hemma och inte kunna göra någonting eller jo..han sa ju faktiskt att jag kan lyfta så mkt tyngd som en kaffekopp! Fika någon?
TINA! Jag saknar dig som fan!
JObbveckorna flyger fram! Man hinner inte alltid med. Ifredags åkte jag och barnen till mitt jobb på kalas. Min förskola firade 2 år och då kom två clowner på besök! Tingeling tyckte det var super och pratade om det hela helgen. Älvan blev livrädd (det var väl du Frida kan jag tro ;-)) och var inte alls lika road. Sedan var det dax för tandläkarbesök igen för Tingeling. Hon har fått hål i sin tand och vi tittade på instrumenten som används. jag blev en aning förvånad över att hon har hål eftersom hon fortfarande bara dricker vatten, helst äter choklad inte vanligt godis. Dock fick jag veta att hennes hostmediciner kan vara en bidragande orsak. Och jag vet ju hur många lagningar jag fick göra när jag var liten pga av de jäkla medicinerna. Trist men vad ska man göra?
Igår släppte vi allt och drog till Skåne. Kände att jag behövde komma bort från alla måsten och bara vara. Vi tittade förbi Marita o Andy en stund. Barnen härjade fritt och sedan fortsatte vi till Carina, Olof och lille Edwin. En liten plutt på 2 månader som åt, grymtade och sov. Oj vad tiden går fort! Älvan var i sitt esse och hittade ALLT! Inklusive deras vitrinskåp där hon började plocka ut porslin. Den ungen kan man just nu inte ha med någonstans! Hon klättrar på allt, köksbord, stolar, soffor och i fönster. Snart hänger hon bokstavligen i lampan! Tingeling var inte i närheten av denna aktivitetsnivå som Älvan håller!
Mina händer ja...jag fick ett bryt efter att fått veta att min ortoped skulle vara hemma 3 veckor...jag visste ju att mina testsvar fanns där på bordet framför dem men ja...Det var liksom droppen. Att ha regelbunden värk som man försöker ignorera kombinerat med trötthet ja då kommer tårarna tillslut. Mannen vard en som fick ta avreageringen och han tog det som en man ;-)
MEN men rara ortopedläkare ringde mig faktiskt på fredagseftermiddagen!! Och vi diskuterade ganska länge kring mina problem och testsvaren som var tvetydiga. På hans rekommendation så tackade jag ja till en första operation. Min högerhand kommer att opereras inom 3 månader. Detta innebär en del sjukskrivning vilket jag egentliigen inte vill MEN jag är desperat och i den takt somd et gått utför nu så kommer jag snart att bli sjukskriven ändå eller fördärva mig helt så detta är det bästa. Förhoppningsvis blir jag bra av operationen och då kommer vi att ta vänsterhand med men som sagt en i taget och gärna lite paus emellan så jag får jobba lite! Känner jag mig själv rätt så kommer jag ju ränna på jobbet ändå...kommer bli tolig av att vara hemma och inte kunna göra någonting eller jo..han sa ju faktiskt att jag kan lyfta så mkt tyngd som en kaffekopp! Fika någon?
TINA! Jag saknar dig som fan!
