Det liksom bara rullar på, utan att man behöver göra så mkt. Livet alltså. Mina dagar e fyllda med Tingelings sysslor och lekar. Min flicka är nu i en ålder då man verkligen får passa på att njuta, man kan se hur hennes personlighet växer fram mer o mer och man kan inte fatta att denna ljuvliga varelse är ens egna.
jag börjar vänja mig vid vår "nygamla" stad. Har hittat mina små rundor att gå och än hålelr solen och värmen i sig vilket är underbart när man bor nära vattnet.
Vänner ja...jag har verkligen blivit positivt överraskad eftersom det är så många av mina gamla vänner som visar attd e vill ses o umgås. De som man inte haft så mkt kontakt med medans man bodde i Skåne.
Sedan har jag fått vänja mig vid ett nytt liv utan vår älskade nellan. Vår hund som funnits i familjen i 12 år har nu lämnat oss och jag har verkligen haft och har jobbigt med att acceptera det. jag har förlorat många människor i mitt liv som jag sörjt och kunde inte föreställa mig att jag skulle reagera som jag gjort. Men nellan fanns under den perioden i mitt liv när jag var som svagast i mig och då var det skönt att ha henne.
Jag älskar, jag saknar, jag gråter - livet går dtändigt vidare.